Konst och kultur

KONST, SLÖJD OCH UTTRYCK

Samisk slöjd, konst och musik härstammar från naturen, från behov av funktion och skönhet. Uttryck och behov har förändrats över tid; både efter det praktiska men även trender har haft påtaglig inverkan. Konst i dess olika former har i modern tid också varit viktig i kampen för samisk frihet.

 

SAMISKA TEATERN

Giron sámi teáhter har en egen scen i Kiruna och ett dynamiskt uppdrag att bedriva professionell scenkonst, främja språken och turnéra i Sápmi, teaterchef är Åsa Simma. Teatern ska vara en självklar del i det samiska kulturlivet och en angelägenhet för hela Sverige. Sámi teáhter etablerades 1992, senare har den bytt namn till Giron sámi teáhter. Teatern drivs som en ideell förening med stöd från Sametinget, styrelsen består av politiker och representanter från medlemsorganisationer. Teatern engagerar sig i angelägna frågor genom föreställningar och evenemang.

 

Bilden visar en ostform av rot av Ellen Kitok och en kniv i trä och horn av Bertil Rassa.

 

KONSTEN OCH MOTSTÅNDET

En tydlig strömning från 1970-talet som har återkommit med ny kraft är det artistiska som drivkraft i motstånd. Upplevelser och kunskap omsätts till konst, opinion och aktivism som ett svar på att markexploateringarna ökar snabbare än någonsin. Då var det slaget om utbyggnaden av Altaälven i Norge, nu bland annat den planerade gruvan i Gállok utanför Jokkmokk.

Jag har själv varit på plats, det är en stark och märklig upplevelse när poliser och maskiner tar till våld mot människor till akompanjemang av sång, dikter och konstverk från betraktande.

 

Aktivist och artist

Bland artister och kulturpersonligheter som idag tar ställning genom sitt skapande märks: Anders Sunna, bildkonstnär, Katarina Pirak Sikku, bildkonstnär, Maxida Märak, rappartist, Sarakka Gaup, skådespelare, Sofia Jannok, världsmusikartist.

 

Om samiskt motstånd

SR om den Svarta rajden (bilden).

Maxida Märaks sommarprat.

P3 Dokumentär om Altakonfliken "Från civil olydnad till samisk terrorism".

SAMESLÖJD, DUODJI

Duodji är nordsamiska för handgjord slöjd. Slöjden är en del av resurhushållningen; horn, senor och skinn från tas från renen. Den mjuka slöjden kan samanfattas i skinn och textil och den hårda i trä och horn. I dag slöjdas det även i material som plast och glas, men kunskapen om kulturarvet är viktig för samiska slöjdare. Att råvaror kasseras eller blir globala handelsvaror för slakterierna är en utmaning för slöjdarna, det är brist på bland annat på renhorn och skinn, bällingar, för skosömnad. En annan utmaning är massproducerade slöjdplagiat.

 

Duodjimärket

Håll utkik efter Duodjimärket (ovan) som visar att föremålet är äkta sameslöjd. Märket är personligt, slöjdaren ska uppfylla satta krav. Märkningen ska skydda samiska hantverksprodukter mot plagiering och illojal konkurrens. Det ska vägleda och informera köparen om produkter tillverkade av samiska slöjdare och bidra till att höja kvalitén på samiska hantverksprodukter. Märket ska vara kännetecken för att samiskt hantverk är en levande tradition. Produkter som betecknas som rena souvenirer och inte har bruksfunktion godkänns inte. Sameslöjdstiftelsen.

Vill du diskutera idéer?

Gilla, följ och dela

Victoria Harnsk - Jojk & Samekultur, Vuosmovägen 10, 982 60 PORJUS, vharnesk@gmail.com, 070-223 56 10